Inte roligt alls blev det när dottern och jag fick för oss att vi skulle ställa till med butik i butiken i vår gemensamma lilla textilateljé. Mitt arbetsträningsprojekt gick omgående upp i rök - eller snarare i ett moln av mögelsporer. Giftigt, illaluktande och ÄCKLIGT!!
Det var nämligen så att dotterns lilla webbbutik Syster Grön - som jag förstås gör hejdlös reklam för här i spalten till höger eftersom jag deltar med allehanda stickat, virkat och tovat samt gärna åker med på inköpsresor och snokar upp godsaker till vintagesortimentet - skulle utökas med en riktig butiksdel som folk och fä på shoppinghumör kunde komma in i och förföras av de sköna tingen som där skulle pryda hyllor, skåp, korgar och lådor. Öppet ett par timmar om dagen när folk slutat jobbet och åkte till den stora matbutiken som ligger granne med vår ateljé.
Lagom mycket öppet för att jag skulle klara av jobbet.
Visionen var att butiken skulle inredas i ateljén som då skulle delas av på mitten med en rejäl köpmansdisk i gammal stil (dessbättre ännu ej inköpt) och i den bakre delen av lokalen skulle vi kunna sitta och arbeta med vårt textila hantverk så att kunderna kunde se hur vantar, sockar, gardiner, stolsdynor och annat smått och gott som här produceras växte fram.
Det sket sig!!
När vi började röja på allvar inför ommöbleringen och flyttade undan en byrå så vällde en veritabel armé av äckliga "husdjur" fram. Tusenfotingar, gråsuggor och spindlar spred sig från byråns bakre regioner med vindens hastighet över ateljégolvet. Vi hojade och skrek, bankade och slog med skor och allehanda tillhyggen för att raskt mörda styggelsen...och när vi genomsvettiga studerade det blodiga slagfältet och den lilla "ladugård" som hyst kreaturen rann liksom lusten att göra något mer i denna lokal av som ketchupen på varmkorven.
Mögel, mögel och åter mögel på hela väggen och utmed golvet.
Tycker ni det här ser ut som "kalk"...?
Det var nämligen så att dotterns lilla webbbutik Syster Grön - som jag förstås gör hejdlös reklam för här i spalten till höger eftersom jag deltar med allehanda stickat, virkat och tovat samt gärna åker med på inköpsresor och snokar upp godsaker till vintagesortimentet - skulle utökas med en riktig butiksdel som folk och fä på shoppinghumör kunde komma in i och förföras av de sköna tingen som där skulle pryda hyllor, skåp, korgar och lådor. Öppet ett par timmar om dagen när folk slutat jobbet och åkte till den stora matbutiken som ligger granne med vår ateljé.
Lagom mycket öppet för att jag skulle klara av jobbet.
Visionen var att butiken skulle inredas i ateljén som då skulle delas av på mitten med en rejäl köpmansdisk i gammal stil (dessbättre ännu ej inköpt) och i den bakre delen av lokalen skulle vi kunna sitta och arbeta med vårt textila hantverk så att kunderna kunde se hur vantar, sockar, gardiner, stolsdynor och annat smått och gott som här produceras växte fram.
Det sket sig!!
När vi började röja på allvar inför ommöbleringen och flyttade undan en byrå så vällde en veritabel armé av äckliga "husdjur" fram. Tusenfotingar, gråsuggor och spindlar spred sig från byråns bakre regioner med vindens hastighet över ateljégolvet. Vi hojade och skrek, bankade och slog med skor och allehanda tillhyggen för att raskt mörda styggelsen...och när vi genomsvettiga studerade det blodiga slagfältet och den lilla "ladugård" som hyst kreaturen rann liksom lusten att göra något mer i denna lokal av som ketchupen på varmkorven.
Mögel, mögel och åter mögel på hela väggen och utmed golvet.
Tycker ni det här ser ut som "kalk"...?
Hyresvärden kontaktades omgående och föreslog värmefläktar och...
EN OMMÅLNING!!!
...samt att det var då visst inte mögel - utan helt enkelt lite vanlig kalk som trängt ut från betongväggen (!!!???)
J-la idiot! Ta bort mögel med målarfärg. Den metoden verkar det dessvärre som han redan prövat ett antal gånger - för mögel kommer ofelbart tillbaka efter x antal månader. Och lokalen var ju "nyrenoverad" när vi hyrde den i slutet av förra året.
Där fick vi plötsligt förklaringen till det - och till den märliga lukt som då och då lagt sig under taket och som vi trott komma från golvbrunnen och ett glappande vattenlås.
Pyttsan heller!
Vår mysiga ateljé där idéerna sprutat, där vi träffats ibland halva släkten och käkat lunch och umgåtts bland tyger, garn, pärlor och lakan finns inte längre. Det är sorgligt, men vi törs inte vara där i mögelsporerna och nästa vecka flyttar vi ut hela rasket.
Och vad gör då hyresvärden åt saken undrar ni nu?
Tja, han beter sig som nedanstående söta cykelslang som jag mötte på skogspromenaden idag.
Mmm, just det! Slingrar sig som en orm. Skillnaden är bara att han inte är
ETT DUGG SÖT!!
Juristen i familjen har kopplats in på fallet eftersom "the snake" inte vill lösa oss från hyreskontraktet med mindre än ett halvår. Men som min alltid lika positiva dotter säger som aldrig deppar ihop för småskit:
"När Gud stänger en dörr öppnar han ett fönster istället - det gäller bara att hitta det!"
Hoppas vi hittar det snart - för jag vill inte delta i nåt konstruerat arbetslöshetsprojekt för långtidssjukskrivna. Jag vill arbetsträna med det jag tycker är roligt, nåt jag valt själv, en egen idé - som leder framåt.
Sånt här till exempel:
Från början en inkaluva av restgarner som blev för stor - och alldeles för liten när den åkt runt i tvättmaskinen. Ut kom en...en...liten kruka!
Sittunderlaget i Eskimo- och Puddelrester blev dock exakt som jag tänkt.
Där fick vi plötsligt förklaringen till det - och till den märliga lukt som då och då lagt sig under taket och som vi trott komma från golvbrunnen och ett glappande vattenlås.
Pyttsan heller!
Vår mysiga ateljé där idéerna sprutat, där vi träffats ibland halva släkten och käkat lunch och umgåtts bland tyger, garn, pärlor och lakan finns inte längre. Det är sorgligt, men vi törs inte vara där i mögelsporerna och nästa vecka flyttar vi ut hela rasket.
Och vad gör då hyresvärden åt saken undrar ni nu?
Tja, han beter sig som nedanstående söta cykelslang som jag mötte på skogspromenaden idag.
Mmm, just det! Slingrar sig som en orm. Skillnaden är bara att han inte är
ETT DUGG SÖT!!
Juristen i familjen har kopplats in på fallet eftersom "the snake" inte vill lösa oss från hyreskontraktet med mindre än ett halvår. Men som min alltid lika positiva dotter säger som aldrig deppar ihop för småskit:
"När Gud stänger en dörr öppnar han ett fönster istället - det gäller bara att hitta det!"
Hoppas vi hittar det snart - för jag vill inte delta i nåt konstruerat arbetslöshetsprojekt för långtidssjukskrivna. Jag vill arbetsträna med det jag tycker är roligt, nåt jag valt själv, en egen idé - som leder framåt.
Sånt här till exempel:
Från början en inkaluva av restgarner som blev för stor - och alldeles för liten när den åkt runt i tvättmaskinen. Ut kom en...en...liten kruka!
Sittunderlaget i Eskimo- och Puddelrester blev dock exakt som jag tänkt.
Liksom finsockarna i eco-bomull.
Och på lördag ska jag spela nyckelharpa med "mitt" spelmanslag - inför publik.
Det är riktigt ROLIGT!!
Marie
_big.jpg)
13 kommentarer:
vilken sabla otur ! jäkla hyresvärd
som inte vill ställa upp och sanera
undra om han hört talas om Antisimex..har han en bra försäkring så borde det täcka större delen av kostnaden, annars kan han ju lika bra elda upp "skiten".
Hoppas ni hittar nått annat kanske bättre ställe,ibland är det ju nån mening med allt,trotts att det ser mörkt ut.
ja visst gjorde jag klippet med stort K,när jag fyndade mattan.
Den var nyligen kemtvättad,så den behövdes mest dammas av och lite försiktig tvätt,bara för att den legat ett tag. dum som jag var så köpte jag inte den andra som var i Rosa,men jag ska kika in där i morgon,och är den kvar så hamnar den hos mej,garanterat!
Dina finsockar är ju så fina,och det som var tängt som luva blev ju bra ändå.Sittunderlaget blev oxå snyggt.
Ha det gott !
Vilken otur!
Jag håller med om att det INTE ser ut som kalk på väggen.
Allt brukar alltid ordna sig till slut och ni hittar nog snart det där fönstret som Gud öppnat.
Ha det så bra så länge
Usch! fy! till snaken hoppas att ni hittar något bättre.
Hej!
Första gången som jag hittar hit men jag kommer tillbaka var så säker, du skriver så roligt, skrattade gott åt ert besök till havet och förevisningen om hur en slättabonde badar!!!!!(far min är bonde så jag fattar)
Men en sådan otur ni haft med er lokal, hoppas verkligen att det löser sig med er hyresvärd.
Vi fick mögel i vårt badrum för många år sedan i kakelfogarna trängde det gröna giftet igenom och vet du vad hyresvärlden sa?
"Det är bara att ta bort med klorin"varpå jag frågade "vaddå, ska jag bleka bort möglet tycker du eller???"
Man kan ta sig för pannan för mindre...
Kram Anna
Ohh fy vad tråååååkigt för er !!Hoppas verkligen o håller tummarna för att ni ser en ny "öppning" snart !!kram =)
Fy sjutton vad trist, hoppas ni hittar en ny lösning. Håller tummarna för er.
Men vilken tur att ni upptäckte detta innan ni öppnat butiken.. ujauja vilken soppa..
Din dotter är klok! Följ vindddraget i själen så hittar du det öppna fönstret tror jag..
Trångsynta penningälskande idioter finns det tyvärr allt för många av. Trist att ni skulle hamna i en av dessas klor. Hoppas din dotter spår rätt så ni hittar en helt underbar lokal med en supermysig hyresvärd som bryr sig om hur hyresgästerna har det och sitt rykte framför att bara tjäna pengar.
Vilket fint sittunderlag du gjort och att du gör fina spetsstrumpor vet vi.
Kram på er och håll huvudet högt och ge er inte i kampen mot den snikna hyresvärden.
Mitt i bedrövelsen så berättar du så att man inte kan låta bli att småle. Din dotter har helt klart rätt inställlning, ni skall se att det ordnar sig...Kram Torprosen
Jag hoppas verkligen att ni hittar ett nytt ställe att vara på och att det blir butik. Jag kommer direkt.
På frågan om att färga med rödbetor så måste det ju bli kanon. Tänk rödbetor och blåbär ihop, kanon.
/Anna
Usch - mögel går minsann inte bort med målarfärg. Färgen stannar dessutom inte på väggen speciellt länge heller pga fukten. Vet jag av erfarenhet. Jag hoppas att ni hittar en ny och bättre lokal snart, för det verkar ju som en ypperlig arbetsträning...
Nämen, usch ett sånt j***a elände!!
Hoppas verkligen det löser sig med "ormen" och att ni hittar fönstret som Gud öppnat!
Jag tror också på det talesättet, gäller bara att titta sig runt ordentligt och inte blunda!
Mors.
Tror det blir helt OK med 2 jobb i en månad. Jag har 10 semsterdagar kvar att ta ut från det gamla jobbet, så det blire endast 11 dagar att jobba där och 8 dygnspass på det nya jobbet. Och som sagt, med vetskapen att det bara är 1 månad och att det blir lugnare och bättre sen så kan det vara värt det.
Jo, tusan visst hjälpte dina ord om att tro på mig själv. Vet inte vart lugnet kom från när jag skulle på intervjun men infann sig gjorde det. Dessutom kändes det inte heller ett dugg pinsamt att framhäva det jag är bra på. Kändes som mest naturligaste saken i världen. Kan vara så att någon sände en tanke eller två kanske? Jag tror det.
Skit med möglet du. Tänk att det alltid ska va nå smolk i bägar´n. Hoppas ändå att det reder sig för er på något vis.
Skicka en kommentar