Jag hade gjort mig vacker - så gott det nu går - sprayat det ostyriga halmtaket, klätt på mig lediga kläder passande för en dag på galejan, bytt skor femtielva gånger, provat ut lämplig handväska som rymde precis det som behövdes...och laddat batteriet i kameran.
Jag var laddad för MÖHIPPA! för mi kära lella sônakvenna (svärdotter på svenska).
Det var inte gamla Bettan!
Vjon...vjon.....vjo......vj.....v.......klick.........klick......sa det under huven när jag vred om startnyckeln. Sedan blev allt tyst.
Och stilla.
Som på en kyrkogård.
Bara vindens susande i de gamla ekarna och en skata som retade arrendatorns katt hördes över gårdstunet.
Gamla Bettan hade dött.
IGEN!!
H--es, f--ade, j--la SKIT. INTE NU!!!!
Maken var på jobb sex mil bort. Arrendatorn var på tröskning sex kilometer bort. Näst närmaste granne for förbi i 180 knyck med blicken tomt stirrande i fjärran och var sextio mil bort innan jag ens hann få upp näven. Och absolut inte enda bil till kom förbi på hela dagen (annars brukar det fara förbi en i kvarten).
Jag fick vackert lomma in igen med mitt hårdsprayade halmtak, mascaran redan på väg ned mot hakan efter vansinnesutbrottet, handväskan hängande på sniskan och en sko tappade jag när jag trampade snett på de förbannade kalkstensplattorna som nån idiot lagt ut utan en tanke på att de skulle ligga jämnhögt. Bara det blev ett snyggt mönster tyckte plattläggaridioten (jag förstås!).
Dagen fick ägnas åt detta istället:
I veckan far de iväg till Stickhjälpen.
Om gamla Bettan behagar starta förstås så jag kan ta mig till Posten.
(För en månad sedan fick hon ny kylare och nya slangar och klämmor överallt för minst 500 spänn. Nu har hon även fått nytt batteri för 1100 pix. Leker hon död en gång till så blir det skroten. Och hon ska hårdhänt slaktas innan och alla delar som går att sälja ska säljas. Fast det vet hon förstås inte om än så vi talar lite tyst om det!).
En som tydligen inte missade partyt var i alla fall den här grabben:
Good lord, jag skulle aldrig tagit den där sista...uhhhianemej vilken fest...tur jag hann innan för dörr'n innan jag kranade i alla fall!!
Marie
Jag var laddad för MÖHIPPA! för mi kära lella sônakvenna (svärdotter på svenska).
Det var inte gamla Bettan!
Vjon...vjon.....vjo......vj.....v.......klick.........klick......sa det under huven när jag vred om startnyckeln. Sedan blev allt tyst.
Och stilla.
Som på en kyrkogård.
Bara vindens susande i de gamla ekarna och en skata som retade arrendatorns katt hördes över gårdstunet.
Gamla Bettan hade dött.
IGEN!!
H--es, f--ade, j--la SKIT. INTE NU!!!!
Maken var på jobb sex mil bort. Arrendatorn var på tröskning sex kilometer bort. Näst närmaste granne for förbi i 180 knyck med blicken tomt stirrande i fjärran och var sextio mil bort innan jag ens hann få upp näven. Och absolut inte enda bil till kom förbi på hela dagen (annars brukar det fara förbi en i kvarten).
Jag fick vackert lomma in igen med mitt hårdsprayade halmtak, mascaran redan på väg ned mot hakan efter vansinnesutbrottet, handväskan hängande på sniskan och en sko tappade jag när jag trampade snett på de förbannade kalkstensplattorna som nån idiot lagt ut utan en tanke på att de skulle ligga jämnhögt. Bara det blev ett snyggt mönster tyckte plattläggaridioten (jag förstås!).
Dagen fick ägnas åt detta istället:
I veckan far de iväg till Stickhjälpen.
Om gamla Bettan behagar starta förstås så jag kan ta mig till Posten.
(För en månad sedan fick hon ny kylare och nya slangar och klämmor överallt för minst 500 spänn. Nu har hon även fått nytt batteri för 1100 pix. Leker hon död en gång till så blir det skroten. Och hon ska hårdhänt slaktas innan och alla delar som går att sälja ska säljas. Fast det vet hon förstås inte om än så vi talar lite tyst om det!).
En som tydligen inte missade partyt var i alla fall den här grabben:
Good lord, jag skulle aldrig tagit den där sista...uhhhianemej vilken fest...tur jag hann innan för dörr'n innan jag kranade i alla fall!!
Marie
_big.jpg)
20 kommentarer:
DU ÄR FÖR HÄRLIG!
Det finns inte ord för hur vi skratta och skrattat åt ditt elände och stackars lilla vovven som rasat ihop inför dörren.
Antar att gamla Bettan får passa sig väldigt noga ett tag framöver.
Stackars dej,men jag fick mej ett gott skratt åt din berättelse iaf.
Tängt tala om att nu har jag stickat babysockorna.
Jag fick till det till slut,antar att det var det första garnet jag provade med som gjorde att inte mönstret kom fram.Dessa blev mitt prov.
Nu ska jag sticka till de nyfödda.
Ha det gott o hota med skroten nästa gång du sätter dej i "bettan"
kanske hon hörsammar det....Ler !
Bilar är ett nödvändigt ont. Ibland, men bara ibland, önskar man att man bodde inne i stan där bussarna far förbi stup i kvarten. Men bäst är det ju ändå på landet. När bilarna funkar alltså...
/Anna
Hmm...och jag kan inte ens säga att du inte missade något roligt, för det gjorde du! Jag kan berätta att det är en försäljare vi fått i familjen; hon tjänade mer än 200 kronor på ett antal gelehallon hon hade fastsydda på sitt linne, dock drog skönsången inte in mer än cirka 22 kronor. Så nu vet vi; det är bättre att M säljer sin kropp än försöker leva på rösten. McDragans nästa?
Tack och lov har jag filmat!!!
KRAM!
Nedrans bil, hota med att skaffa en annan........ Eller klappa henne med VARM hand... Nesligt för Dig, men roligt för dina läsare eftersom du berättar så bra!
Ha ha ha, ja du är rolig du och hundbilden är ju hur kul som helst.
Synd bara att du missade möhippan.
Skrattade så jag satte morgonkaffet i fel strupe. Tack! Vet hur det är med en tjurig gammal plåthög när man bor i bushen. Numera har jag en pålitlig (ta i trä) 745:a. Största problemet nuförtiden är att den sällan står på gården just när jag behöver den. Sonen tyckte han behövde den bättre....
Din stackare, vad trist att inte kunna komma iväg. Sånt är bara så typiskt.
Vad söt han är lilla vofsingen.
Hoppas du får en mycket bättre dag idag.
Kram Sanna
Maken skrattade gott, och frågar lite försynt vad "Bettan" är för sort?
Jag gav rådet till Tant Valborg att den kunde tvättas, men si det gick inte....85 åriga tanter ska man inte försöka med....
Tant Valborg är en mycke bestämd dam...och mycket omtyckt med..;)
vi har en äldre "Bettan"...88a, som vi får ut och knacka på tomgångsmotorn i bland..Hon är lite vrång ibland...
Stackare! Och jag kan förstå hur f...annad du blev ;) Förstår precis hur det känns.....
Tur hunden var glad i alla fall ;)
Du är sååå underbar, jag skrattade gott för mig själv. Så synd att du missade möhippan och jag tycker som Eva att du ska hota "Bettan" med skroten nästa gång du ska ut och åka.
Kram Gina
Jag hade också roligt man jag har en fråga. Hur fort stickar du? Det finns en tävling som vanns av en svenska hon tog alltså VM i stickning. Kram Margita
Jäklans Bettan! Prova motorcykel?
Hej och tack för dina ord. Jag gjorde som du sa. Gick in med vetskapen att jag var gjord för jobbet. Var aldrig ens en gnutta nervös. Helt otroligt. Tror att det funka rätt bra faktiskt för damen började prata om det skulle gå och hitta en liten vävstol att väva löpare på *L*. För jag råka nämna att det kan man fast man inte ser om man har någon kunnig som kan dra på varpen ( vilket jag kan). Tänk så tungan kan slinta ibland *L*. Ska få besked nu i veckan...puh.
Vilken j-drans sk-tbil du hade just då. Antar att den går som en klocka annars. Vet vilka utbrott jag brukar få när det klatrar med bilar. Beror på min okunskap säger "underbara" Anders. Ligger något i det. Det är bara sååå himla typiskt att missa det som är skojsigt.
Spinner du fingrarna av dig? Går det bra?
Ha det gott och kram/ Cristina
Tack för din kommentar! Vad det gäller garn..
Entrådigt garn har mycket lättare att knorra sig än tvinnade, vid tvinningen försvinner lite av snodden.
Gör en härva av det handspunna garnet. Knyt om en "åtta" på fyra ställen med något garn. Lägg härvan i varmt vatten med lite ulltvättmedel eller lite schampo, låt ligga ca. 10 minuter, ta i ena änden på härvan och "liksom "slå" med den i vattnet.
Krama ur vattnet, vrid inte.
Skölj i lite svalare vatten eller lika varmt om du vill tills det är rent. Man kan ha lite ättika i sista vattnet, drar ihop fjällen på ullen och gör färgerna klarare.
Jag brukar rulla garnet i gamla frottéhanddukar, torkar fortare, drar ingen ström...
SEN drar du ut härvan, stoppa en näve i varje sida på din garnhärva, dra utåt i korta slag, häng den över en galge, tyng ned med vikt handduk eller en delvis fylld sprayflaska.
Låt torka.
Om det är snurr kvar så brukar det bli bättre när man nystar upp den, och slappna av när du spinner, sitt skönt och ha det bra!
Övning ger färdighet, goda råd finns på bloggar!
Tycker jag låter som ett förträffligt förslag....ler !
I går vräkte regnet ner i dag skiner solen från en klarblå himmel
men vi hade rimfrost på bilrutorna i morse - 2,7gr,Brrr !
Vi träffs i Logen !
Näe vilken besvikelse. Jag hade nog slagit sönder en ruta minst.
Ha,ha...vilken härlig berättare du är.Ser hela händelsen framför mej-jädrans Bettan......och den där härliga hunden...ja du.....livet är inte en dans på rosor..
Hoppas att Bettan tar dina hot på allvar :)Kram.
Mors igen då *L*.
Jo garnet har jag färgat. Tycker den blev fin. Kan man sätta upp sjalar på väggen istället för tavlor?
På tal om muddar i olika färg. Klart man kan. Tänk Alice Timander elle Tomas di Leva bara när du går med muddarna. Då ligger du i lä vill jag lova ;). Ska visa en bild på en jacka jag tovat så förstår du att jag gillar färger *L*.
Ha det / Cristina
Skicka en kommentar